- Dark Light

Chapter - 6 Don´t give me that fucking attitude!

 

Previously:

Jag vände mig om och såg att Justin hade blicken på mig. Jag log ett flörtigt leénde innan jag vände blicken mot vägen. Jag vet inte vad som hände med mig varför jag helt plötsligt började flörta med honom det här var inte jag. Jag stanade farten när jag hade kommit fram till Jake och tog tag i min glass. ”thanks” ”vem var det? ” sa han känslokallt. ”det var han som typ räddade mig.” från att bli våldtagen?” avslutade han min mening. Jag nickade sakta och började äta av min glass. ”jag tycker inte du ska hänga med honom han verkar vara dåliga nyheter.” jag så chockat på honom. ”sen när bestämde du vilka jag skulle vara med?” ”sen nu.” sa han kaxigt. ”aa då kan du sluta med det för jag kommer inte att lyssna.” jag började åka på min skateboard, jag hörde hur han ropade på mig men jag vägrade lyssna. Sen när bestämde han vilka jag var med? Ingen och då menar jag ingen bestämer över mig.


 

Det hade gått två veckor, två hela veckor sedan jag snackade med Jake. Jag hade ignorerat alla hans samtal och jag hade undvikt honom i skolan. Kanske överderv jag men han hade ingen rätt att bestäma över vilka jag skulle vara med. Jag hade på mig mina jeansjumpsuiet och en magtröja, mina låga converce satt perfekta på mina fötter. Jag hängde min tygväska över axel, jag styrde mina steg mot skolans port. Jag öppnade den stora porten och gick med snabba stegmot mitt skåp. Jag knappade snabbt in min kod och slängde in min väska medans jag tog ut mina material som bestod av penna sudd engelskabok och block. ”Jen!” Jag hörde hur någon ropade mitt namn högt över hela korridoren. Jag fick alla elevers blickar på mig vilket fick mig att rodna. Jag vände mig mot personen som hade ropat mitt namn och ingen mindre än Jake stod där. Han började gå mot mig när han såg att jag hade sett honom. ”Vad?” Mumlade jag irriterat fram eftersom att han hade gjort att bokstavligen alla elever blickar var på oss. ”Varför har du ignorerat mig hela veckan.” Jag svarade inte. ”Jen seriöst är du fortfarande sur för det jag sa?” Jag flämtade till. Skojade han eller var han seriös. Jag valde att ignorera hans dumma fråga. Jag stängde igen mitt skåp och började gå mot engelska -salen. Jag hörde hur han ropade på mig men jag valde att ännu en gång ignorera honom. Jag öppnade dörren och gick in i klassrummet. Jag mötte alla elevers blickar och sneglade sedan till läraren. ”5 minuter sen miss Lawrence.” Jag himlade frustrerat på ögonen. ”Förlåt Mr Colin.” Han reste sig från kateden och ställde sig upp framför tavlan. ”Gå och sätt dig på din plats.”  En irriterad suck puste ut mellan mina läppar. Jag kollade genom havet med elever när jag såg en plats längst bak i klassrummet brevid ingen mindre än Robert skolans nörd. Jag drog frustrerat en hand genom mitt hår innan jag tog några försiktiga steg fram till stolen. Jag satte mig obekvämt ner på stolen utan att ge Robert en enda blick. Det var inte så att jag inte tyckte om ”nördar” i hel het eller så det var bara att en gång i ettan hade han skämt ut mig genom att säga att jag hade en stor chrus på honom. Vilket var delvis sant men det var även väldens pinsamaste händelse, och det bästa var att det var på Ashleys födelsedagsfest och sen dess har hon trakesserat mig om den händelsen. Precis när jag skulle öppna upp engelska bok öppnades dörren upp och Jake kom inrusande. Han gav Mr Colins en ursäktande blick innan han sneglade mot mig. Jag vände bort blicken från honom han gick mot sin plats bakom Ashley och satte sig lugnt ner och tog ut sin engelska bok. ”Tyst i kalssen.” alla elever blev helt tysta och kollade undrandes på Mr Colins. ”Vi ska ha en camping i år.” han tog en paus  ” Ni kommer bli uppdelade i grupper och i dom här grupperna ska ni fixa en brasa sätta upp tälten och mer.” Alla elever suckade högt, men i min del var det inte farligt, jag min mamma och min pappa brukade alltid campa innan hon dog. ”Och den första gruppen är..” Han trumade på den gamla kateden och log ett brett flin som ingen besvarade. ”Melissa, Karoline, Sam, Liam och Luce” Flera tjut hördes från Melissa och Sam, bästisar såklart. ”Andra gruppen är, Jake, Chris, Zac Justin, Shay, Ashley, Lucy och Jennifer”  Han måste fucking skämta. Det var typ värre en att bli stucken med en kniv i hjärtat, att få vara med Jake (som jag nu bråkar med) var en sak men Ashley och Lucy, det var rena mardrömen. Dom var som en beskrivning av mean girls, dom var mean girls. Jag hörde hur dom fnittrade glatt mot varandra medans dom himlad bitchigt med ögonen mot mig.

 

 

Jag sneglade bak mot Justin som satt bara några meter från mig, han hade blicken spänd i mina ögon i en känslokall ton. Det måste ha varit hans brorsor som hette Chris och Zac eftersom i alla mina år här i Livly High hade jag aldrig hört talas om dom namnen. Jag vände snabbt bort blicken från honom när jag insåg att jag hade stått och glott på honom. Jag himlade fåningt med ögonen åt mig själv innan jag vände blicken mot tavlan. Mr Colins fortsatte att rabbla upp namnen i dom olika grupperna, när han var klar skrev han upp en massa saker man skulle ta med sig till campingen. Jag blev avbruten i min dvala när jag hörde hur skolklockan rignde. Dom flesta eleverna hade redan rest sig upp och var påväg ut. Jag samlade ihop alla mina saker och gick mot kateden där Mr colin satt och försökte lugna ner alla elever som var ivriga att lämna klassrummet.”Mr Colins kan jag få prata med dig?” ”Visst Miss Lawrence, men kan det gå fort för jag måste gå och planera campingen.” jag la en slinga bakom mitt vänstra öra. ”Visst, jag undrade bara om..” Jag tog en pause och kollade runt om någon var i klassrummet. Det fanns några få elevr kvar som kämpade för att komma ut genom den trånga dörren. ”Jag kunde få byta grupp?” Han suckade högt innan han vände blicken mot mig igen. ”Miss Lawrence, det finns många elever som har frågat exakt samma fråga och mittsvar står kvar, det får tyvärrr bli ett nej.” Jag drog frustrerat en hand genom mitt hår. ”men..” försökte jag men avbröts av en välkänd röst. ”På riktigt Jen skojar du eller. Jag sa en sak men nu går du bara över gränsen.” Jake stod där med en sorgsen blick, han blängde mot mig innan han lämmnade klassrummet. Jag suckade frustretat ut inna jag också lämmnade klassrummet. Jag gick mot mitt skåp och slängde in mina saker i skåpet. Jag behövde tid att tänka och det nu. Min hjärna höll på att explodera jag klarade inte av det här. Jag gick ut genom skolans bakdörr. Det var varmt ute egentligen för varmt för att bara vara tidigt på våren. Solen sken högt upp på himlen, några få måln syntes på den ljusblåa himlen. Jag gick mot tegelstensvägen och kollade runt bland alla bänkar efter en plats att sitta när min blick mötte ingen annan en Justin. Han satt på en av bänkarna med en ciggarett mellan läpparna och två av skolans Cheerleaders på varsin sida av bänken.  Den ena hade platinblont långt hår och den andra ljusbrunt, båda hade korta hejaklcks kjolar och tajta uringade linnen som visade mer än halva deras bröst, dom kollade bitchigt på mig men jag lyckades ignorera deras blickar. Jag tog bort blicken från honom och började gå mot en bänk som var lite längre bort när han ropade på mitt namn.

 
                                                              ”Jen!”

 

Jag vände mig hastigt om och såg honom kolla på mig. Jag började med försiktiga och osäkra steg gå mot honom. ”Ja?” Frågade jag kaxigt. Jag kände hur hans humör höjdes från natruel till förbanad. ”Ge mig inte den fucking attetyden” Sa han ilsket. ”Ska du säga varför du ropade på mig eller ska du bara stå där och hålla om dom där slamporna medans du bokstavligen andas in din död?”  Jag vet inte vaför jag helt plötsligt blev helt kaxig. Han viskade något till tjejerna som jag inte hörde, dom reste sig upp oh lämnade oss ensama. Först sa han inget han bara kollade intensivt in i mina ögon. ”Du ska var jävligt noga på vad du säger för du vet inte vad jag kan fucking göra med dig.” Röt han irriterat ut. Jag flämtade till. ”Som om jag är rädd för dig” Jag höjde på mitt ena ögnbryn ”Så om du inte kommer säga nått viktigt till mig så kommer jag dra nu” Jag vände mig om och började gå bort från honom när jag kände hur någon tog tag i min midja och min vänstra arm och tryckte upp mig mot tegelstenvägen, mitt huvud slogs hårt mot stenväggen och det kändes som om jag skulle få en hjärnblödning. ”Du ska fucking hålla käften ingen jävla hora snackar med mig så där, hör du det?” Nu var jag riktigt rädd, jag trodde aldrig att han skulle få ett sånt här uttbrott. Jag nickade åt hans fråga, men bestämde mig sedan att jag skulle vara modg. Min mamma hade lärt mig att vara modig och stark att inte alltid visa dina känslor för folk. Därför hade jag byggt en mur runt mig och jag skulle absolut inte visa min rädsla för honom. ”Jag är ingen hora.” Det som skulle komma ut som ett kaxigt påstående kom ut som en rädd viskning. ”Va?” Jag vet inte om han inte hörde eller bara lekte dum. Han hade lossat på greppet så det gav mig chansen att jag puttade bort honom från min kropp och backade några steg. ”Jag är ingen hora, men du därimot är en arrogant jävel som behöver psykisk hjälp om hur man behandlar en kvinna. ” Jag gick stolt därifrån med ett stort flin på mina läppar. Jag hade förmodligen lämnat honom helt chockad. Jag gick in till skolan igen, jag som hade tänkt rensa mina tankar men fick bara mer att tänka på. Förut höll min hjärna på att explodera nu hade den gjort det och den gjorde det på Justin, och hur i hela friden visste han mitt namn?


 

Det känns som om uppdateringen är ganska bra nu, men det blir mindre kommentarer. Jag vet att det är ganska svårt att få tillbaks alla läsare men ni som kollar in det skulle betyda tusen om ni kommenterade. Jag vet att jag är lite tjatig med kommentarer jag ska faktiskt sluta begära kommentarer det betyder redan mycket att ni kollar in, och om jag får en kommentar är det bara bonus! :)  

-det känns som om jag har skrivit kommentarer tusen gånger nu-

love you dolls!


- Dark Light

Chapter - 5 It will be our little secret.

 

Previously:

”inte en så dålig plan Einstin” ”you´re welcome”  för första gången på länge enades jag och Shay om något. Vi gick ut ur det lilla båset. Jag ställde mig på platsen jennifer ahde stått för några menuter sen. Jag samnt alla killarna gick mot samma ställe där Jennifer hade stått förut med en kille. Jag lutade mig mot dom blåa skåpen i samband med att jag såg Shay gå in i Jennifer. Efter att hon ramlat net på golvet och Shay dragit upp henne började dom prata men jag kunde inte förtydliga det dom sa. Några sekunder senare såg jag henne ta upp sin mobil ur hennes jack ficka. Efter att hon läst vad som stod på hennes mobil bildades en förvirad rynka på hennes panna. Jag sneglade försiktigt mot killarna. ”skickade ni ett sms till Shay” Dom skakade förvirrat på deras huvud. Shay kom med snabba steg mot oss. ”Lyssna på det här”Den som leker med elden blir bränd, Den här leken är större en vad ni tror. Försök få informatin från Jennifer men det kommer inte funka – A. 


Jennifer + Anonymos = Harnandez

Det var så enkelt, det var han som skickade smset men dom vägrade lyssna, dom =  Bruce. Vem skulle det annars vara? Harnandez är självklarheten, men han förstod inte. Varför?  ”Ge mig en anledning varför det inte skulle vara Harnandez.” spottade jag irriterat ut efter hans föreläsning om hur jag skulle bli tillsammans med Jennifer som jag inte änns ansträngde mig till att lyssna på. ”Han är inte kapabel till det.” ett torrt skratt lämnade mina läppar. ”inte kapabel till det? Du skämtar eller? Han vill döda oss och du säger att han inte är kapabel till att skicka hot sms?” jag höjde menandes på ögonbrynen. ”jag känner Harnandez, han skulle aldrig blanada in sin dotter i allt det här.” jag himlade irriterat på ögonen. ”att leva den här livstilen blandar han in hela hans fucking familj. Och du säger att han inte är kapabel till det här, han kommer fucking stjuta kulor i våra hjärnor.” fräste jag irriterat ut. ”Justin har faktiskt rätt, Harnandez är kapabel till det här och mer.”  höll Chris med, jag gav honom en tacksam blick. ”ja men jag tror inte att han skulle utsätta sin dotter för sådan fara.” jag himlade irriterat med ögonen i samband med att jag reste mig upp från den bekväma soffan. ”That is fucking bullshit Bruce, vadå inte kapabel? Han kommer fucking döda oss. Inte kapabel my ass, i´m out of hear.” Jag tog tag i mina bilnycklar som låg på det runda bordet. ”ta med pizza.” jag hörde Shays ljusa  röst innan jag stängde igen dörren.

---

Kapabel? Kapabel my ass. Of corse Harnandez var kapabel kapabel till mycket mer. Jag drog ut nycklarna ur  den svarta rang rover innan jag klev ut ur bilen. Den vita snön hade smält och solen stod långt upp på den blåa himlen. Vinden blåse i en skön tempratur. Dom bruna träden hade inte fått sina gröna löv därför var dom nakna. Jag hade på mig mina blåa rivna jeans och en vit t-shirt. Min svarta skinjacka passade perfekt till detta väder. Jag drog upp min mobil ur min byx ficka i samband med att jag kände en kall vätska på min vita t-shirt.  ”oh my god förlåt.” jag kände hur någon gnugade sin handled mot min t-shirt för att få bort den stora fläcken som hade bildats. Jag tog av mig mina svart tonade raybands för att kunna förtydliga vem det var. Jag möttes av en blond tjej med axellångt hår och isblåa ögon, dom isblåaögonen, hennes, jennifers. ”ee, hej.” sa hon nästan ohörbart. ”hej.” jag log ett snett leénde. ”ehm förlåt, det var inte meningen jag höll på att åka och se...” jag övbröt henne och kollade in i hennes blåa ögon. ”det gör inget det är lungt.” hon suckade lättat ut. vi bara stod där och kollade på varandra ingen av oss sa något. ”jen kommer du.” jag tog bort blicken från henne när jag såg en kille komma åkandes på en skate board. ”eh hej, jag typ gick in i...” ”justin" avslutade jag hennes mening.

 

Jennifers perspektiv

 

-Två stycken is tea tack.

-Okej det blir 10$

-okej hä..

”jag tar det.” viskade jake försiktigt i mitt öra. Jag kollade upp på honom med stora ögon med ett snett leénde. Han gav kvinnan bakom den silvriga kassan en tio dollars sedel. Hon tog i mot pengarna och la fram två rosa färgade is tea på den bruna disken. Jag tog tag i det genomskinliga plastmuggen och började dricka upp inehållet med det grönanyonfärgade sugröret. Jag öppnade upp det genomskinliga glasdörren och gick ner för dom tre sten trapporna. Jag gick mot min skate board som låg en bit från cafét. Jag la ena foten på den svartfärgade skateborden. Den andra foten la jag på asfalten för att vara berädd på att göra fart. Jake gick till sin skateboard och stod i samma ställning som mig. ”Sisten till glasskiosken får köpa glass!” ”deal” sa jag medans jag spände blicken mot vägen. ”Klara!” snart. ”Färdiga!” jag rättade till min keps. ”GÅ!!” Farten som Usen bolt. Jag puttade bak mitt ena ben så att farten ökade. Jag upprepade samma process ett flertal gånger tills farten hade ökats, jag placerade foten jag hade haft på asfaltet på skateborden. Jag sneglade bakåt och såg jake några få meter från mig. Jag ökade farten samtidigt som jag placerade sugröret mellan mina läppar och sög upp det rosafärgade is teaet. ”jag kommer att vinna.” Skrek han bakom mig. ”We will see about that.” Mumlade jag tyst, mest åt mig själv. Jag ökade farten samtidigt som jag sneglade bak, han var inte där. Han hade förmodligen tagit en genväg genom parken. Irritationen växte och jag körde nu i full hastighet. Jag kände hur mitt huvud kolliderade med något hårt. Jag ramlade av min skate board och föll över någon med min ice tea före. Jag backade bak ett steg för att kunna förtydliga personen jag gick in i. ”oh my god förlåt.”  Det var han, han med hasselnötbruna ögon. En stor rosa fläck hade bildats efter att jag hade spilt min ice tea över honom. Jag började gnunga min hand på fläcken för att kunna få bort fläcken ”ee, hej.” stamade jag närvöst fram. ”hej.” han log ett charmigt leénde som fick mina knän att smälta. ”ehm förlåt, det var inte meningen jag höll på att åka och se...” rabblade jag snabbt och nästan otydligt upp. ”det gör inget det är lungt.” jag andades lättat ut och sneglade ner på hans t-shirt med en stor rosa fläck. Jag drog upp min blick och mötte hans brunfärgade ögon, mina andetag stannade i halsen och jag fick genast svårt att andas. Jag försökte ta djupa diskreta andetag. ”jen kommer du.” jag vände mig hastigt om och mött Jake komma åkandes på hans skateboard ”eh hej, jag typ gick in i...” jag vände mig mot killen med dom bruna ögonen som jag än inte hade fått namn på. ”justin.” avslutade han min mening. ”jaha okej, ska vi gå?” sa han kallt och känsellöst. Jag kollade irriterat på honom samtidigt som jag blängde på honom. ”ja jag ska bara snacka med... justin lite snabbt, eftersom du förlorade tävlingen kan du köpa galss eller nått, vi möts sen hemma hos mig.” han suckade högt. ”visst.” ett brett leénde bildades på mina läppar. ”tack du är bäst” jag kysste honom löst på kinden. Han började åka iväg samtidigt som jag vände tillbaks blicken på Justin. ”din pojkvän?” frågade han samtidigt som han satte på sig sina solglasögon. ”Va? Nej.. han är bara en kompis, min bästa kompis.” han nickade sakta samtidigt som han drog en han genom hans hår. ”jaha okej, du ville snacka?” jag höjde på mina ögonbryn och puffade till mitt hår. ”ja, jag bara undrade du kommer väll inte säga det som hände du vet när..” ”att du nästan blev våldtagen?” avbröt han mig. ”ja pricis, du kommer väll inte säga nått du vet till alla i skolan.” ”nej, jag kommer inte göra det du kan ta det lugnt, det blir våran lilla hemlighet.” ”Jen kommer du din glass smälter?” jag vände mig om och såg Jake stå en bit bort med två glasser i handen. ”ehm tack för att du inte berättar och så.” han gav mig ett snett leénde. ”det är lugnt” jag besvarade hans leénde och tog tag i min skatboard och började åka mot Jake. Jag vände mig om och såg att Justin hade blicken på mig. Jag log ett flörtigt leénde innan jag vände blicken mot vägen. Jag vet inte vad som hände med mig varför jag helt plötsligt började flörta med honom det här var inte jag. Jag stanade farten när jag hade kommit fram till Jake och tog tag i min glass. ”thanks” ”vem var det? ” sa han känslokallt. ”det var han som typ räddade mig.” "från att bli våldtagen?” avslutade han min mening. Jag nickade sakta och började äta av min glass. ”jag tycker inte du ska hänga med honom han verkar vara dåliga nyheter.” jag så chockat på honom. ”sen när bestämde du vilka jag skulle vara med?” ”sen nu.” sa han kaxigt. ”aa då kan du sluta med det för jag kommer inte att lyssna.” jag började åka på min skateboard, jag hörde hur han ropade på mig men jag vägrade lyssna. Sen när bestämde han vilka jag var med? Ingen och då menar jag ingen bestämer över mig.


Äntligen, finally, finalmente,infine, enfin är jag klar med kapitel 5. Som sagt så var detta det svåraste kapitlet jag någonsin gjort, värsta pain in the ass!

 

Så så ledsen att kapitlet har dröjt men ibland finns det bara perioder där man inte orkar men men. Nu ska jag börja skriva på kapitel 6.

 

Vad tycker ni om designen som Celebnovell gjorde? Själv tycker jag att den blev så sjukt perfekt, tack ännu en gång Romina :)

glöm inte att kolla bloggens instagram "foreverbiebsbloggse"

 

Q: Vad är ni tacksam för?

 

A: Jag är så sjukt tacksam att jag har er! Min familj och mina vänner, jag är tacksam för allt jag har fast jag kanske inte alltid visar det! :)


- Meddelande

Designen!

 
 
Hello darlings!
Har ni sätt den finaste designen i världshistorian, gjord av personen med den finaste personligheten, Celebnovell! Ni måste kolla in hennes blogg och läsa hennes underbara noveller!  
Klicka ↓ för att komma till hennes underbara blogg.
 
http://celebnovell.blogg.se/
 
 
Btw håller på att kämpa sönder med kapitlet, det är nog det svåraste kapitlet jag har någonsin skrivit men jag är snart klar.
 
 
Tack för att ni väntar, ni är bäst! :)
 
Snart är det sommarlov vi har snart klarat av ett helt år av lidande, HAHA skoja, vad ska ni hitta på, frågar eftersom jag har noll ideér om vad jag ska göra, kanske ska jag åka till London.